I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

-Karin Boye

Jag kommer som oftast att tänka på dessa rader när jag är ute och reser eller rör mig på olika sätt och det slår mig ständigt så sant det är. 

Själv befinner jag mig för närvarande också i rörelse, inte fysiskt men dock mentalt. Det börjar så sakta närma sig tidpunkten då mitt visum ska förnyas och jag ska åka till den malaysiska delen av ön. Först hade jag bara tänkt att åka till Kuching, stanna där ett par dagar och sedan bege mig tillbaka till Pontianak, men ju mer jag tänker på det desto mer vill jag stanna ytterligare några dagar i Malaysia, inte i Kuching, utan i området runt Kota Kinabalu (Sabah), där det finns massor av aktiviteter - man kan t.ex. bestiga Mt. Kinabalu, sydostasiens högsta berg på 4095 möh. Vid bergsfoten finns också fantastisk natur, heta källor och en botanisk trädgård innehållandes fler arter än man kan drömma om, t.ex 1500 olika orkidéer och fler flugtrumpetväxter än någon annanstans på planeten. Berget är ju en aning högre än Skuleberget i Ångermanland som jag lyckats bestiga ett par gånger, men det verkar faktiskt inte vara lika branta partier. Å andra sidan verkar bergsväggen på sina håll väldigt slät och ogreppvänlig så det kan nog vara klurigt ändå, men det är klart att jag är sugen på att ge det ett försök! 

Bestigning av Skuleberget 2010

Förutom bergsklättring kan man också ge sig på att prova på forsränning på Padas river i Borneos djungel. För att ta sig dit måste man först åka en 100 år gammal järnvägslinje och färdas sedan genom ett område som tidigare var känt för sina fruktade huvudjägare. Här finns både klass III och IV, dvs. tävlingsklassade forsar. 

På tal om huvudjägare förresten, jag har grämt mig lite över att jag inte läst den svenske äventyraren Eric Mjöbergs skildringar av Borneo från 20-talet. Hade varit väldigt spännande, men jag får göra det när jag kommer hem istället, om jag lyckas hitta boken på något antikvariat.

(Det här bloggverktyget är förresten hopplöst, jag vet inte varför den bryter mitt i ord, gör jättestora radbrytningar ibland, överlappar bild och text eller högerställer rader fastän de är vänsterställda enl. inställningarna. Det är galet irriterande men ni får leva med det...)